Bullar och sylt

Puh! Trettio grader varmt idag. Förmiddagens resa till badet hjälpte inte långt. I och för sig får man skylla sig själv om man tillbringar resten av en sådan dag i köket.

Kokat sylt på röda vinbär. Bakat en dubbel sats vetebullar. Det senare med god assistans från treåringen. Babyn har maginfektion med feber. Samtidigt håller hon på att på allvar få grepp om krypandet.

Så här vid elva på kvällen har utomhustemperaturen sjunkit till tjugotvå. Strosade ett varv runt huset nyss, tillsammans med katten, och det kändes faktiskt riktigt svalt.

Stockholm

Helgen tillbringades alltså i storstaden, mestadels i Gröndal med god mat och bad med allierade. En kort glimt av EuroPride genom en konstvernissage på Söder. Det är många år sedan jag för sista gången flyttade från Stockholm och det enda som kan få mig att ångra mig är nog en nattlig promenad om sommaren från Bondegatan till Hornstull, med en god vän vid sidan och en behaglig mängd alkohol innanför västen.

Å andra sidan minnet av den där vernissagen. Klungorna, stämningen, de kalkylerande blickarna. En rent fysisk påfrestning. Hemma igen längtar jag efter regn. Det är torrt som snus i backen. Morgondagen lovar åska, förhoppningsvis med skurar.

Fejd

Det är skönt att vara hemma. Det finns inget bättre. Därför har jag känt mig surmulen de senaste dagarna, för att jag måste ge mig iväg igen efter att just ha kommit tillbaka från Öland. I morgon bär det av till Stockholm. Jag vet att det kommer att bli roligt, men det hjälper inte. Avskyr tanken på att resa.

I hemlighet njuter jag mest av sådant som att rudbeckian i rabatten (bilden) frösått sig och invaderat grönskan kring ogräskomposten. I hemlighet plockar jag vildhallon och sätter körsbärslikör. På en och samma dag.

De hotar med värmebölja till helgen. Tropisk. Såg en daggmask på grusgången alldeles nyss, som kämpade för livet mot ett gäng skogsmyror. Skogsmyrorna och jag ligger i fejd. De är för många här på tomten, de finns överallt. Och de bits! I hemlighet funderar jag på att utrota den gigantiska stacken bakom magasinet. När vintern kommer med minusgrader. Det är så man bäst tar död på dem, har jag hört.

Masken räddade jag och stoppade ner i min mörka mulliga lövkompost. Där kommer den att trivas och göra nytta. En allierad.

3 gånger Öland

Öland skiljer sig från fastlandet. Små förskjutningar bara. Det är något med ljuset, luften, floran. Närvaron av havet ger andra förutsättningar. Envist försöker jag att ta med mig lite av detta hem, varje gång. Stenar plockade vid havet. Cikoria uppgrävd från vägrenen. Ölandssten.

Hemma igen har saker och ting vuxit närmast chockartat. Tomaterna i växthuset duckar för taket. Årets första squash klar att skördas. Till och med katten har vuxit.

Ölandsmåne

Strandsatt på den här avlånga ön tillsammans med ett oändligt segt modem. Å andra sidan: Alvaret, tid att läsa, goda middagar toppade med hallon och glass. Första kvällen smög vi på två kattugglor som lekte precis utanför huset. En av dem satte sig till rätta på bilens baklucka. Jag har aldrig förut sett en uggla på så nära håll. Utom i Twin Peaks då.

Inget bad än. Vädret lynnigt men sublimt.

School's out

I första klass fick jag lära mig östergötlands landskapsblomma. Det är det mest konkreta minne jag har av kunskapsinhämtande från lågstadiet. Vi fick färglägga med kritor. Eller minns jag det egentligen? Jag hittade mappen med den där blåklinten för några år sedan och det är kanske därför jag kommer ihåg den.

I morgon är det dags att lämna bygget, dags att överge odlingarna och katten för en vecka på Öland. Sommarlov!

Blåbärspaj och rom

Min syster och en av mina bästa vänner hittade varandra för ungefär ett år sedan. Och så hit igår kväll. Visst blev det blåbärspaj och dessutom en massa rom och diskussion och pingis på logen. Idag: trötthet, stekhetta, regn och åska. Legat på knä i morotslandet. Ridit i skogen igen med dubbla märrar, medan åskmolnen hängde och morrade i periferin.
Sett ännu en bombastisk men tomt skramlande film, Atonement (efter romanen av Ian McEwan).
Kvällspromenaden berörde mer. Vildhallon. Dimma över vetefältet.

Eastern Promises

Återigen besviken på David Cronenberg. A History of Violence var rätt trist och Eastern Promises slätstruken på ungefär samma sätt. Med flera fina detaljer förvisso. Cronenbergs sätt att gestalta manskroppen på filmduken känns nydanande. Nakenslagsmålet i bastun var nästan bättre än jag vågat hoppas. Hur kan det vara så härligt att se en naken tatuerad man bloda ner sig?

Grisigt

Nu börjar det likna något i grönsakslandet. Rensade bland rödbetorna idag med viss hjälp från treåringen. Just nu leks det gärna grisfamilj och jag har fått lov att vänja mig vid epitetet Grismamman. Försökte plocka blåbär med barnen. Det mesta åts upp redan i skogen.

När kultingarna somnat i bingen gav sig Grismamman ut för att motionera en häst som lider av en hudåkomma i sadelläget och alltså inte kan ridas. Lösningen på problemet blev att lägga sadeln på djurets åldriga mor. Med enhandsfattning red jag moderdjuret ut i skogen och höll dotterstoet i ledlina med den andra. En halvtimmes skogstur fortlöpte på det sättet. Modern som är tjugosex var pigg och på hugget, medan dottern, tävlingshästen, motvilligt segade på i kölvattnet. Själv kände jag mig som en stoisk cowboy där i skymningen, oförmögen att fäkta myggorna ur ansiktet med båda händerna upptagna.

I morgon besök av ett par nära och kära. Då måste det bli blåbärspaj.

Nya prylar

Nu blommar lindarna. Fyra vårdträd kantar gången upp mot huset. Går man in under de stora kronorna hör man ett olycksbådande surrande i stereo som stiger i styrka ju längre in i skuggan man vågar sig.

Soliga dagar får jag mindre gjort. Suttit i solstolen med laptopen. Bundit upp tomater. Tjuvat. Gallrat och rensat bland mangolden. Det växer så det knakar och jag drömmer om en ny dator, en MacBook. Gärna en systemkamera också när jag ändå är igång.

Gallring

Det gör ont att gallra trots att det är nödvändigt. Den snåle tar hand om svinnet och pillar bort jord och sköljer och hackar. Primörer är trots allt det bästa som finns. Späda palsternackor direkt ur odlingssängen hamnar således på skärbrädan och sedermera i en högst vardaglig men kärleksfullt tillredd risotto.

Nu finns det gott om plats för resten att växa till sig. Det fortsätter att regna. På teve usel underhållning från Midsomer. Apropå gallring. Kan det bli mer somrigt?

Ogräs

Det har regnat katter och hundar. Fram med skyffeln! Nu ryker det upp med rötterna, ogräset. Trädgårdsgången är redan åtgärdad. Återstår själva trädgårdslandet. Får ta det lite pö om pö. Välsignade regn! Allt växer så att det knakar nu, särskilt squashen och tomaterna. Till och med mina motvilliga störbönor stönar och tar i. Nu ska de äntligen häva sig upp och ta krakstörskonstruktionen i besittning. Som jag denna sida.

Under konstruktion.