Bruno

Det var värt varenda penny att se Brunos show igår. Han läste gamla och nya dikter. Han log under lugg. En man över femtio med självironi och allvar i perfekt blandning - faktiskt.

Onda drömmar

Två nätter i rad har jag kommit på mig själv, avbruten i sömnen. Obehaget stannar halva dagen sedan, från dessa monstruösa drömmar. Massakrerade kroppar, hot som får hjärtat att vrida sig i bröstet - varifrån kommer den här destruktiva invasionen?

Dagtid oförklarligt låg. Obehaget vill inte släppa.

Äppelplockare

Träningsvärken kommer i morgon, det känner jag redan. Det finns inga muskelgrupper redo för den här typen av övningar - att stå med nacken bakåtlutad i en evighet och samtidigt veva med en tre meter lång plockare uppe bland grenarna på ett skyhögt träd.

Just som man trodde att man hade det där vackra äpplet allra högst upp hakar man i en gren och slinter och äpplet lossnar och dråsar ner. Då är det bara att lägga det i moskorgen. För kantstötta äpplen är inget att spara på. De som hamnar i håven behandlas med största varsamhet, bärs försiktigt in i korg och paketeras ett och ett i tidningspapper.

Åkerö är min favorit. I en låda ute i garaget, inslagna enligt konstens alla regler, klarar de sig ända fram till jul. Med lite tur.

Svamprus

Om det bara inte varit så MYCKET nu så skulle jag ha rusat ut i svampskogen och samlat kantareller. Andra sorter är jag dålig på, så jag tar inga risker utan nöjer mig med det gula guldet. Häromdagen hittade jag en gömma under en gran. Råkade få syn på något som glimmade när jag red förbi. Blicken vänds instinktivt mot marken så här års. Nu ligger en laddning och väntar i frysen - lagom till en paj. Egentligen ska man steka dem i smör och äta dem direkt, men med släktkalas för dörren är det förstås idé att hamstra.

I övrigt läser jag Les Murray på inrådan av min käraste.

MacBook

Beställd och efterlängtad! Den snygga saken är snart min (levereras om någon vecka). Gratis frakt till och med. Beställa direkt från Apples hemsida funkar så smidigt så. Lite sorgligt blir det att avveckla min gamla PowerBook. Glapp i kontakten, mycket timglas och några tangenter som kärvar - men efter fem år känns den fortfarande lyxig!
Det är verkligen en gåta att PC:n alls överlever när det finns Mac. Ibland hamnar man framför en och slås av skillnaden. Ta bara en sån sak som grafiken...
Det finns ingen anledning att tveka nu när MacBook inte kostar mer.

Vackra dimhöljda september

Bråda tider dessa skördetider! Palsternackorna var tvungna att komma upp ur jorden idag, innan de hann växa sig ännu större. Kånkat sand i hink (hur kan det komma sig att odlaren bara äger en?) från högen och hela vägen hem till garaget. Där ligger skörden nu, i en trälår klädd med tidningspapper och i fuktighetshållande sand. Så det blir till att koka soppor och grytor resten av hösten.

Nästa rot på listan är rödbetorna. Måste skördas och läggas likadant, i sandbädd. Och läggas in förstås, i ättickslag med pepparrot. Allt medan krassen presterar sin blommande slutspurt.

Sju sorters kakor

Uppväxt med gammaldags kafferep kunde jag inte hjälpa att bli barnsligt förtjust när jag nyligen kom över sextiotalsutgåvan av klassikern Sju sorters kakor. I den hittade jag receptet till kokostopparna och gaffelkakorna på bilden. Nu tycker jag att de senare ska vara med korinter istället för russin som var det enda jag hade hemma. Rulltårtan är bakad med rödavinbärssylten jag kokade tidigare i sommar. Receptet på chokladcigarrerna hittade jag på receptet.se. Rätt goda faktiskt!

Kafferep ska för övrigt hållas på traditionellt vis. Sju sorter är ingen nödvändighet, men det ska vara bryggkaffe (helst bryggt för hand med tratt) serverat i gamla hederliga koppar på fat. Asietter för brödet. Mjölk i kanna. Ingen latte här inte!

Summer Still

Rosenskära

och malva i födelsedagsbarnets bukett. Tre år fyllda idag med regn och åska och sol och blåst. Och två nymogna gula körsbärstomater i listen - de första. Problemet med tomater är att de allesamman tenderar att mogna inom loppet av ett par veckor. Det är bara att frossa, skänka bort och slutligen och oundvikligen tröttna lite grann.

Men godare finns knappt än en solmogen tomat direkt från busken. Hur många gånger är det förresten tillåtet att använda ordet och i ett och samma inlägg?

Purjolök!

Blir tårögd bara jag tänker på lök. Aldrig förut har jag lyckats med att odla purjolök, men i år ser de stora och starka ut (bakerst i bild). Den gula löken trivs som synes också bra. I förrgår täckte jag min purjorad med ett lager gräsklipp, ett utmärkt gödselmedel. Så nu ska de väl växa sig ännu snyggare, de små jävlarna.

Döden dö

Är alltid rädd för döden. Men igår kväll när jag gick i skogen och ett åskväder rusade in över trädtopparna kände jag mig underligt lugn. En enda blixt och ett brak. Jag väntade på min sista stund, men molnen hade dragit vidare. Kanske var det tröttheten som gjorde den där likgiltigheten.

Annars kommer tanken på döden när jag vaknar till mitt i natten. För att sömnen är det närmaste man kommer intigheten och just som jag vaknar uppstår det en skevhet där levandet framstår som något tillfälligt, som en pjäs jag somnat ifrån och det är svårt att minnas handlingen.

Jag har aldrig kunnat förstå människor som inte är rädda.

Rotfrukter

Det spöregnar. Jag som hade tänkt mig ut i blåbärsskogen. Nu får jag istället ägna mig åt jobbförberedande verksamhet. Smattrandet där ute är idogt och ihållande. Formellt är det här min första arbetsvecka efter sommarlovet. En mycket mjuk start har det blivit. Det finns stora fördelar med att jobba hemifrån.

Häromdagen inmundigades den första plåten med ungsstekta rotfrukter, tillsammans med tzatsiki och lax. Nu kommer belöningen för allt ogräsrensande och vattnande. Äntligen dags att börja skörda. Bara att kliva ut i landet och hämta in till middagen.

Kräftor

På logen med brännvinsost och knäckebröd och mangoldpaj. Och pingis. I fredags begav det sig och lördagen var baksmälla och trötthet. OS skrålar från teven och regnet smattrar mot taket. Utmattning, både fysisk och psykisk. Småbarnsföräldrasyndrom. Trötthet, förtvivlan och lyckokänslor som avlöser varandra inom loppet av en och samma timme och det är bara att hänga med. Det är så här det är.

Kraftverk

Squash är en bra gåbortpresent. Hade med mig en grön och en gul till min gamla gymnasiekompis idag. Hon bjöd på lunch i sitt hus som från början var en lanthandel. Stort och gammalt och varsamt renoverat är det hennes drömhus. Sedan packade vi in våra respektive treåringar och min bebis och oss själva i bilen och åkte till vattnet.

Det ligger ett reservoljekraftverk i närheten och där finns en riktigt fin liten strand, men ingen brukar bada där. Kanske för att det är något kusligt med platsen? Den är liksom övergiven, inte ens fåglarna sjunger där. Kraftverkets torn kastar sin skugga över skogen och klipporna och det ekar när man ropar.

Men vattnet är klart och fullt av liv. Vi fångade ett fiskyngel i en av kaffekopparna och det verkade piggt och livskraftigt. Det hade en utdragen och spetsig nos. En näbbgädda?

Bönor och bakis

Se så vackra blommor mina bönplantor har! Trodde knappt att det skulle bli en enda böna i år. Av alla mina förkultiverade frön grodde kanske tjugo procent och väl utplanterade var störbönorna sällsynt sega. Orolig för att bli utan skörd sådde jag sent denna låga sort som ger violetta bönor. Kokta blir de dock gröna.

Nattens oväder har äntligen bedarrat, men knappast min baksmälla. Det känns som om skallen har blivit överkörd av en truck. Det blev en stor stark och definitivt ett glas rödvin för mycket igår under besöket i grannstaden. Men en riktig praktfylla då och då rensar ändå systemet.

Apropå katter

På väggen i trapphallen hänger föregångarna, legenderna, de två som för alltid gjort livet utan katt till en otänkbarhet. De som fortfarande får hjärtat att klappa. De som lämnat oförglömliga avtryck.

Men nu är det kattungens tur. Han har bara bott hos oss ett par månader, men har visat sig både klok och tålig. Det är inte lätt att agera katt i en småbarnsfamilj. Nu är han förvisso född i en och blev med största sannolikhet svansdragen redan när han diade sin mor. Han är varken långsint eller argsint. Han fördrar snällt att bli omkringburen och matad och nerbäddad i docksängen. Och kallad "lilla tjejen". Ett näst intill oskrivet blad.

Bullar och sylt

Puh! Trettio grader varmt idag. Förmiddagens resa till badet hjälpte inte långt. I och för sig får man skylla sig själv om man tillbringar resten av en sådan dag i köket.

Kokat sylt på röda vinbär. Bakat en dubbel sats vetebullar. Det senare med god assistans från treåringen. Babyn har maginfektion med feber. Samtidigt håller hon på att på allvar få grepp om krypandet.

Så här vid elva på kvällen har utomhustemperaturen sjunkit till tjugotvå. Strosade ett varv runt huset nyss, tillsammans med katten, och det kändes faktiskt riktigt svalt.

Stockholm

Helgen tillbringades alltså i storstaden, mestadels i Gröndal med god mat och bad med allierade. En kort glimt av EuroPride genom en konstvernissage på Söder. Det är många år sedan jag för sista gången flyttade från Stockholm och det enda som kan få mig att ångra mig är nog en nattlig promenad om sommaren från Bondegatan till Hornstull, med en god vän vid sidan och en behaglig mängd alkohol innanför västen.

Å andra sidan minnet av den där vernissagen. Klungorna, stämningen, de kalkylerande blickarna. En rent fysisk påfrestning. Hemma igen längtar jag efter regn. Det är torrt som snus i backen. Morgondagen lovar åska, förhoppningsvis med skurar.

Fejd

Det är skönt att vara hemma. Det finns inget bättre. Därför har jag känt mig surmulen de senaste dagarna, för att jag måste ge mig iväg igen efter att just ha kommit tillbaka från Öland. I morgon bär det av till Stockholm. Jag vet att det kommer att bli roligt, men det hjälper inte. Avskyr tanken på att resa.

I hemlighet njuter jag mest av sådant som att rudbeckian i rabatten (bilden) frösått sig och invaderat grönskan kring ogräskomposten. I hemlighet plockar jag vildhallon och sätter körsbärslikör. På en och samma dag.

De hotar med värmebölja till helgen. Tropisk. Såg en daggmask på grusgången alldeles nyss, som kämpade för livet mot ett gäng skogsmyror. Skogsmyrorna och jag ligger i fejd. De är för många här på tomten, de finns överallt. Och de bits! I hemlighet funderar jag på att utrota den gigantiska stacken bakom magasinet. När vintern kommer med minusgrader. Det är så man bäst tar död på dem, har jag hört.

Masken räddade jag och stoppade ner i min mörka mulliga lövkompost. Där kommer den att trivas och göra nytta. En allierad.

3 gånger Öland

Öland skiljer sig från fastlandet. Små förskjutningar bara. Det är något med ljuset, luften, floran. Närvaron av havet ger andra förutsättningar. Envist försöker jag att ta med mig lite av detta hem, varje gång. Stenar plockade vid havet. Cikoria uppgrävd från vägrenen. Ölandssten.

Hemma igen har saker och ting vuxit närmast chockartat. Tomaterna i växthuset duckar för taket. Årets första squash klar att skördas. Till och med katten har vuxit.

Ölandsmåne

Strandsatt på den här avlånga ön tillsammans med ett oändligt segt modem. Å andra sidan: Alvaret, tid att läsa, goda middagar toppade med hallon och glass. Första kvällen smög vi på två kattugglor som lekte precis utanför huset. En av dem satte sig till rätta på bilens baklucka. Jag har aldrig förut sett en uggla på så nära håll. Utom i Twin Peaks då.

Inget bad än. Vädret lynnigt men sublimt.

School's out

I första klass fick jag lära mig östergötlands landskapsblomma. Det är det mest konkreta minne jag har av kunskapsinhämtande från lågstadiet. Vi fick färglägga med kritor. Eller minns jag det egentligen? Jag hittade mappen med den där blåklinten för några år sedan och det är kanske därför jag kommer ihåg den.

I morgon är det dags att lämna bygget, dags att överge odlingarna och katten för en vecka på Öland. Sommarlov!

Blåbärspaj och rom

Min syster och en av mina bästa vänner hittade varandra för ungefär ett år sedan. Och så hit igår kväll. Visst blev det blåbärspaj och dessutom en massa rom och diskussion och pingis på logen. Idag: trötthet, stekhetta, regn och åska. Legat på knä i morotslandet. Ridit i skogen igen med dubbla märrar, medan åskmolnen hängde och morrade i periferin.
Sett ännu en bombastisk men tomt skramlande film, Atonement (efter romanen av Ian McEwan).
Kvällspromenaden berörde mer. Vildhallon. Dimma över vetefältet.

Eastern Promises

Återigen besviken på David Cronenberg. A History of Violence var rätt trist och Eastern Promises slätstruken på ungefär samma sätt. Med flera fina detaljer förvisso. Cronenbergs sätt att gestalta manskroppen på filmduken känns nydanande. Nakenslagsmålet i bastun var nästan bättre än jag vågat hoppas. Hur kan det vara så härligt att se en naken tatuerad man bloda ner sig?

Grisigt

Nu börjar det likna något i grönsakslandet. Rensade bland rödbetorna idag med viss hjälp från treåringen. Just nu leks det gärna grisfamilj och jag har fått lov att vänja mig vid epitetet Grismamman. Försökte plocka blåbär med barnen. Det mesta åts upp redan i skogen.

När kultingarna somnat i bingen gav sig Grismamman ut för att motionera en häst som lider av en hudåkomma i sadelläget och alltså inte kan ridas. Lösningen på problemet blev att lägga sadeln på djurets åldriga mor. Med enhandsfattning red jag moderdjuret ut i skogen och höll dotterstoet i ledlina med den andra. En halvtimmes skogstur fortlöpte på det sättet. Modern som är tjugosex var pigg och på hugget, medan dottern, tävlingshästen, motvilligt segade på i kölvattnet. Själv kände jag mig som en stoisk cowboy där i skymningen, oförmögen att fäkta myggorna ur ansiktet med båda händerna upptagna.

I morgon besök av ett par nära och kära. Då måste det bli blåbärspaj.

Nya prylar

Nu blommar lindarna. Fyra vårdträd kantar gången upp mot huset. Går man in under de stora kronorna hör man ett olycksbådande surrande i stereo som stiger i styrka ju längre in i skuggan man vågar sig.

Soliga dagar får jag mindre gjort. Suttit i solstolen med laptopen. Bundit upp tomater. Tjuvat. Gallrat och rensat bland mangolden. Det växer så det knakar och jag drömmer om en ny dator, en MacBook. Gärna en systemkamera också när jag ändå är igång.

Gallring

Det gör ont att gallra trots att det är nödvändigt. Den snåle tar hand om svinnet och pillar bort jord och sköljer och hackar. Primörer är trots allt det bästa som finns. Späda palsternackor direkt ur odlingssängen hamnar således på skärbrädan och sedermera i en högst vardaglig men kärleksfullt tillredd risotto.

Nu finns det gott om plats för resten att växa till sig. Det fortsätter att regna. På teve usel underhållning från Midsomer. Apropå gallring. Kan det bli mer somrigt?

Ogräs

Det har regnat katter och hundar. Fram med skyffeln! Nu ryker det upp med rötterna, ogräset. Trädgårdsgången är redan åtgärdad. Återstår själva trädgårdslandet. Får ta det lite pö om pö. Välsignade regn! Allt växer så att det knakar nu, särskilt squashen och tomaterna. Till och med mina motvilliga störbönor stönar och tar i. Nu ska de äntligen häva sig upp och ta krakstörskonstruktionen i besittning. Som jag denna sida.

Under konstruktion.